Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom sin andningsmuskulatur, både känna på dess rörlighet men också testa att få bättre kontakt och kontroll över dem. Vi övar att hitta de olika riktningarna som andetaget kan röra sig i, vi lär känna skillnaden på vilka muskler som jobbar i varje del av andningscykeln.  Vi lär oss teorin bakom stress, vad kroppen är byggd för att hantera och därmed en förståelse för vad den försöker åstadkomma vid stresspåslag. Målet är att förstå vår kropp bättre både genom att känna den mer samt genom att skaffa oss mer kunskap om hur kroppens nervsystem är byggt.

Terminen har dessutom  startat med vår nya underbara bolster från @yogiraj tack underbara Caroline för din snabba och proffsiga hjälp

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår kroppshållning påverka våra känslor? Hur kan våra känslor påverka kroppshållningen? Svaret ligger som så ofta i… fascian.

Fascian är en obruten väv som ger form och strukturellt stöd till all vävnad och alla organ i kroppen. Det interagerar med blodkärl, nerver, ben och muskler. Det reagerar på belastning och kommunicerar informationen till hela kroppen.
Myofascian är ett system som är tätt innerverat med ett väldigt fint system av nervändar, dessa kan mäta Proprioception, (Kroppens och ledernas läge) Nocioception (smärtinformation) och Interoception (inre kroppsförnimmelser)

Nervändar som läser av Interoception skickar signaler till bland annat Insular Cortex, Cingulate Cortex och posterior dorsal Insula. Alla hanterar Känslor. Insular Cortex hanterar, sensoriska förnimmelser, känslor, motivation.

Den här kopplingen förklarar hur en känsloupplevelse direkt påverkar vår kroppshållning och tvärtom hur en kroppshållning eller anspänning direkt påverkar oss känslomässigt.

Myofascial techniques are able to act on psychological and emotional parameters. A disorder involving the Myofascial system will also have repercussions on the emotional state. There is a strong relationship between the myofascial structure and the emotions.

Bruno Bordoni,Fabiola Marelli. Emotions in motion: Myofascial Interoception

Öva upp interoception, genom långsamma medvetna rörelser, Qi Gong, Yoga, Yoga Nidra så kan du skapa dig inte bara en bättre integration mellan känslocentrat i hjärnan och kroppen utan med det även ett förbättrat välmående emotionellt och fysiskt. Yoga, rörelser, Pressur hjälper dig att skapa bättre kontakt med kroppen, samtidigt som du släpper spänningar i bindväven. Känn, i varje rörelse.

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer skyddade av revbenen, medan magen är helt oskyddad och därför behöver vi muskelanspänningen som ett extra skydd vid hot. Efter en stressig dag kan vi känna det som att vi knappt har andats på hela dagen.

Diafragma ligger som ett golv under lungorna, och när vi andas i magen får lungorna utrymme att expandera tillsammans med diafragma nedåt. När vi är avslappnade och i vila andas vi faktiskt bara nere i magen. Bröstet är stilla och rörelsen syns bara i magen. Om vi lägger till att vi har mest blod och mest syreupptagningsförmåga i den del av lungorna som är nedåt så inser vi att bukandning ger bäst syretillförsel.

Om ytlig andning högt upp i bröstet är synonymt med stress. Så är bukandning det motsatta. Att andas i magen talar om för nervsystemet att det inte finns något hot, att vi kan sänka garden. Precis som ett leende signalerar till hjärnan att producera må-bra-hormoner.

I en studie gavs 40 deltagare intensivträning i diafragmaandning. Mot kontrollgruppen visade sig diafragmaandningen ge: bättre uppmärksamhetsfförmåga, lägre kortisolnivåer och bättre emotionellt välmående. Läs studien här.