Sense-In ®

Sense-In ® är för dig som:

  • Har en stressig vardag och vill må bättre/förhindra en utbrändhet
  • Är utbränd och vill hitta tillbaka till balans
  • Vill veta mer om din kropp och hur du kan hitta balans
  • Inte bara vill yoga, utan förstå funktionerna bakom

 

Sense-In ® är nästa 20 års arbete med stressfysiologi och rörelseterapi sammanfogat i enkla pedagogiska steg. Varje klass lägger vi till både en ny nyckel med kunskap om hur kroppen och nervsystemet är byggt och detta väver vi ihop med övningar för att påverka nervsystemet i den riktning vi behöver.

I den här kursen får du över 12 veckors tid steg för steg kunskap och övningar som du använder för att kunna styra över ditt nervsystem, du skapar nya rutiner och får större förståelse för hur din kropp fungerar och vad den är byggd för.
Varje vecka är uppbyggd med,

  • teori
  • forskning
  • övningar
  • yogapass
  • enkel hemläxa på mellan 3-11 min

Sense-In ® bygger på tre viktiga grundpelare:

  • Sense-In breath ®
  • Sense-In body ®
  • Sense-In mind ®

Du kommer känna att du snart har flertalet nycklar att styra ditt liv med. Du får bättre kontroll över ditt mående både mentalt och fysiskt samtidigt som du har kunskap att förstå och analysera kroppens signaler och reaktioner.

Vi processar i kroppen inte i knoppen

Tidigare har psykiatrin hållt sig till att analysera vad som händer i huvudet, de olika delarna av hjärnan och vad de gör, hur de reagerar på olika signalsubstanser osv. Men nu vet man att nerver ute i kroppen kan utföra egna processer. Man vet även att det 80-90% av signalerna i vagusnerven går från kroppen upp till hjärnan inte tvärtom.

Beta-vågor blockerar kroppssignaler

När vi tänker eller memoriserar nya saker aktiveras Beta-vågorna i hjärnan. När Beta-vågor är aktiva blockeras signalerna från kroppen. De blir satta på paus kan man säga ¹. Det gjorde ingen större skada när vi levde som vi gjorde förr på savannen och det bara var en kort tillfällig paus. Men då det som i vårat samhälle mer blir en regel än ett undantag kan kroppen inte längre utföra alla processer och integrera de känslor vi upplever som den ska.

¹Källa: Cathy Kerr Brown University

Open Circles i kroppen

Tänk på hur jobbigt det är att ha många tankebollar i luften samtidigt. Meir Ezra kallar det “Open Circles”, en beskrivning jag gillar.
Vi får en uppgift, vi hanterar den och sluter cirkeln när vi slutför den. När vi har en osluten cirkel, behöver vi hålla kvar den i arbetetsminnet, precis som med RAM-minnet på en dator. Detta tar energi och kraft från oss.
Tänk dig att kroppen i sin tur ska hantera och sluta cirklar av allt du upplever känslomässigt och den gör det genom att vi får känna och processa det vi upplever i kroppen. Men när vi är huvudfotingar blockeras signalerna från kroppen, vi får aldrig chansen att slutföra våra känslomässiga “circles” och vi börjar samla på oss “Open circles” i kroppen.

Känslosinnena nyckeln till vårt mående

Vi är byggda för att vara i våra känslosinnen, kroppen får processa händelser, känslor och reaktioner. När vi levde på savannen var det viktigaste för vår överlevnad att vi hörde, såg, kände, var närvarande för att kunna tolka omgivningen och upptäcka faror. Det är DET vårt nervsystem är utvecklat för. Det är så vår kropp har byggts och formats över tusentals år.

Det kan vara ett tungt jobb

Det första som händer när vi lyckas växla över till sinnena och beta-vågornas blockad släpps är att vi börjar känna allt vi har liggande på kö. Det här kan upplevas överväldigande om vi har många års huvudfotande bakom oss. Det kan upplevas som obehagskänsla, stress, att det kliar i kroppen, i nerverna, att man blir irriterad att man vill därifrån. Det är helt naturligt och vi behöver ha tålamod med oss själva och ta oss tiden till att bara vara. Så småningom har vi mindre “bagage” i kroppen och vila och tid med oss själva blir just bara det, vila.

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom sin andningsmuskulatur, både känna på dess rörlighet men också testa att få bättre kontakt och kontroll över dem. Vi övar att hitta de olika riktningarna som andetaget kan röra sig i, vi lär känna skillnaden på vilka muskler som jobbar i varje del av andningscykeln.  Vi lär oss teorin bakom stress, vad kroppen är byggd för att hantera och därmed en förståelse för vad den försöker åstadkomma vid stresspåslag. Målet är att förstå vår kropp bättre både genom att känna den mer samt genom att skaffa oss mer kunskap om hur kroppens nervsystem är byggt.

Terminen har dessutom  startat med vår nya underbara bolster från @yogiraj tack underbara Caroline för din snabba och proffsiga hjälp

Vilja och känsla

Hela tiden återkommer den där balansen, balansen mellan att vilja och känna. När vi rör oss utifrån viljan, tar vi i lite för mycket, vi rör oss utifrån huvudet, en föreställning om hur det ska vara eller något vi vill uppnå. Vi glömmer att känna efter hur det känns. Kanske tvingar vi kroppen till en rörelse i motsats till att känna oss dit.
Men viljan behövs ändå, för att ta oss till yogamattan, för att bestämma oss för att vi överhuvudtaget ska yoga, för ärligt talat så är känslan oftast ganska bekväm av sig, eller rent av lat. Om vi bara skulle göra ”vad som känns bra” hela tiden skulle vi inte komma någonstans i livet, inte lära oss någonting. Vi behöver viljan för att ta oss ut ur vår komfortzon, för att utvecklas, utforska.

”If you only go with the flow you might end up in the gutter”

Denna balans är en av de första stegen buddha lärde ut till de munkar som han tidigare hade tränat asketiska övningar med, två extremer, å ena sidan har vi njutning och att bara göra det vi känner för, att glida in i njutning och följa sinnena. Å andra sidan den asketiska självutplåningen (som buddha hade praktiserat i många år utan framgång) där man med viljan styr kroppen. Även om de flesta av oss inte befinner oss i någon av de extremerna så finns balansgången alltid där, i alla val vi gör, i alla rörelser, i varje andetag.

Viljan hjälper oss skapa form och inom den formen får vi plats att känna.
Det är som allt i livet, balansen mellan plus och minus. Att hitta mittenvägen.
I varje asana behöver vi lite vilja, för att starta riktningen och sedan bara andas för att låta kroppen känna sig in i positionen i motsats till att vilja sig in i en position.

Att andas medvetet är likadant det en hårfin balans mellan vilja och känsla. Vilja för att vi lägger till medvetenheten och kanske även formen, känsla då andetaget fortfarande är mjukt och följsamt så att det skapas utrymme och plats. Ujjay kan lätt misstas för en ansträngd andning, när den egentligen bara är en lätt kontraherering av halsen, det utrymme som viljan får ta, allt annat i andetaget är lika avslappnat flödande fortfarande.

Hitta din balans i din yogaträning genom att känna skillnaden mellan vilja och känsla i varje rörelse, i varje andetag. Notera och se när viljan kliver in lite för mycket, när viljan vill prestera. Känn efter vad som händer i kroppen, i rörelsen när vi slutar vilja. Notera när känslan kliver in och förhandlar med dig, kanske om att det skulle vara skönare att njuta en stund till i sängen.  Notera hur olika lätt/svårt det är från en dag till en annan. Hur allt är föränderligt och växlande.

vilja – känsla – i balans

Varmt lycka till!

Känn kroppen – läk kroppen

Vi är byggda för att använda våra känslosinnen och vi processar våra upplevelser genom kroppen. På savannen skulle vi inte överleva en dag om vi inte var närvarande i våra sinnen. För att undvika rovdjur var vi tvungna att använda våra sinnen, hela vårat stressystem är byggt för att klara av de utmaningar vi möter där. Men hur kommer det sig att djur kan hantera en daglig stress som är direkt livshotande, men vi går in i väggen och blir sjuka av för mycket att göra?

Nu har man börjat förstå att våra känslor och upplevelser också processas i kroppen, inte i hjärnan. Bara i vagusnerven vet man att 80% av informationen går från kroppen upp till hjärnan. Förmågan att känna och uppleva signaler från kroppen kallas Interoception. Den kan övas upp och bli bättre, eller “glömmas” bort när vi inte regelbundet utövar det. Forskare har mer eller mindre kommit fram till att närvaro i kroppen och långsamma rörelser läker oss från stress, man har bara kvar att förstå hur.

Neurons in the body have their own way of processing experience and an ability to send independent sources of information that are not simply sensory through-puts but are actual information processing. 

Cathy Kerr Brown university

Tankar pausar kroppens signaler

Vid olika aktivitet producerar hjärnan olika sorters vågor, hjärnvågor som enkelt kan mätas. När vi tänker, memorerar eller lär in nya saker är Betavågorna aktiva i hjärnan. Det intressanta är att signalerna från kroppen blockeras vid Beta-aktivitet. dvs. när vi tänker så pausas kroppens signaler. Som att hjärnan säger “vänta ingen mer information just nu tack, jag är upptagen.”

Stressen läggs på hög i kroppen

Men vad händer då när vi tänker hela dagarna? När största delen av vår tid är i tanken och inte i kroppen. När kroppens signaler blir blockerade hela tiden. Jo, man kan anta att stressen och processandet av känslorna  läggs på hög i kroppen. Det blir kö helt enkelt. Men denna kö kostar oss energi. Vi vet alla hur ansträngande det kan vara att hålla känslor inne, det kostar energi, vi spänner oss för att klara av det. Även om det här kanske är subtila spänningar så byggs de på, lager på lager och vi spenderar energi på dem dagligen. Alla vet vi hur lättade vi kan känna oss i kroppen när vi äntligen få släppa på något vi burit på länge.

Men om vi aldrig släpper huvudet och får rensa kroppen. Utan vi fortsätter att leva i tankevärlden. Då blir vi huvudfotingar som till slut inte kan känna kroppen även om vi vill. Vi får svårare att känna eftersom nerverbanor som används blir starkare och de vi inte använder blir svagare. Vi kan träna upp kontakten med kroppen precis som vi kan träna en muskel. Men har man inte pratat och lyssnat på kroppen på länge så kan det kännas svårt till en början. Och även om vi har det så har de flesta av oss blindspots, områden vi har svårare att känna av.

Kroppsnärvaro rensar

När vi sedan lyckas landa och ”öppnar dörren” till kroppen så ”ramlar” alla känslor som ligger på hög ut, som en garderob där vi stuvat in för mycket genom åren. Vi kan bli överväldigade eller uppleva mycket högre stress när vi väl kommer till ro, stillhet och närvaro. Jag minns känslan själv, som om det kröp i kroppen och man ville fly, man öppnar ögonen för att slippa känna, man börjar skruva på sig på mattan, man måste röra på sig för att bli av med känslan och oron i kroppen. För mig var det traumat efter misshandeln som satt i min kropp, och känslorna signalerade instinktivt att jag borde fly. Jag minns hur jag under meditation fick anstränga mig för att inte bita mig i fingrarna, det slet i varenda nerv jag hade i kroppen. Men väl på andra sidan har jag nu erövrat min kropp igen, den är nu en plats jag kan få ro och vila i, där jag kan få ta paus från världen och tankar och bara få vara i stillhet, utan tankar och det bästa av allt, jag får energi som jag kan använda till det jag vill istället.

HAR DU TÅLAMOD ATT VÄNTA TILLS DIN GYTTJA SJUNKER TILL BOTTEN OCH VATTNET KLARNAR? KAN DU FÖRBLI ORÖRLIG TILLS DEN RÄTTA HANDLINGEN KOMMER AV SIG SJÄLV

Ibland säger en elev: ”Vila och lugn yoga är inte för mig, jag är av den typen som blir stressad av för lugnt tempo”. Vi blir inte stressade av vila, närvaro skapar inte stress, det bara öppnar dörren till den stress vi bär på. Ju längre vi skjuter på att “städa” desto svårare blir det att städa garderoben, men förr eller senare blir vi tvingade, för kroppen klarar inte hur mycket som helst. Det kostar oss att bära på allt. Jag hade nyligen en elev som har tränat Ashtangayoga några år hos mig, förra veckan gick hon på en yin/pressurklass. Efteråt berättade hon att hon tidigare blivit stressad av lugn yoga, men nu gick det jättebra det var rentav vilsamt och skönt! Ibland behöver vi närma oss kroppen med försiktighet, utifrån in. I Ashtangayogan lär du dig veta var din kropp befinner sig (Proprioception) var vi sätter fötterna, hur vi aktiverar musklerna, andas osv. Vi är närvarande i andning och kropp, men håller oss samtidigt aktiva i rörelse. Det kan vara ett utmärkt sätt att börja närma sig kroppen och sakta ta tillbaka kontakten och relationen med den när vilsam yoga känns stressande.

Dålig kontakt med kroppen kan även skapa smärta.

Vi har en del i hjärnan som kallas vår ”body map”. Hjärnan vet att vi har tio fingrar, tio tår osv och den förväntar sig signaler från alla delar hela tiden som bekräftar att allt är som det ska. Får den inte signaler från en del av kroppen så kan den varna oss, genom att skapa smärta som upplevs i armen, men signalerna kommer från hjärnan istället för armen. Du kan få fantomsmärta i en saknad amputerad hand, samma sak gäller för bortglömda delar som saknar kommunikationsvägar. Vi kan ”glömma” ett område så mycket att hjärnan måste varna oss för den ”saknade” lemmen eller delen av ryggen osv. 

Det här kan givetvis starta en negativ spiral eftersom många av oss har en tendens att fly från jobbiga känslor som smärta. Smärtan kan göra att vi distanserar oss ändå mer från området. Vi behöver bryta den negativa spiralen och istället uppmärksamma området mer. Här finns forskning som visar att människor med ständig hög smärta kan dämpa sin smärtupplevelse genom att gå in i den och uppmärksamma den mer.

Några tips på hur du kan ta in interoception i din vardag

  • Utmana dig själv att känna och uppleva din kropp varje dag.
  • Gör bodyscans, ofta. Hitta dina blindspots och ge dem din tid och uppmärksamhet
  • När du yogar, försök vila i dina känslosinnen, känn fotsulor och handflator, andningens rörelse i kroppen. Var en Bodynaut!!!
  • Bli medveten om hur du reagerar, “monsters live in the dark”, våga titta på de känslor som ligger i kroppen och hur du reagerar på dem.
  • Pressur är ett utmärkt sätt att känna och skapa kontakt med kroppen, använd en tennisboll eller vad du har hemma och gör en “bodyscan” med bollarna