Sense-In ®

Sense-In ® är för dig som:

  • Har en stressig vardag och vill må bättre/förhindra en utbrändhet
  • Är utbränd och vill hitta tillbaka till balans
  • Vill veta mer om din kropp och hur du kan hitta balans
  • Inte bara vill yoga, utan förstå funktionerna bakom

 

Sense-In ® är nästa 20 års arbete med stressfysiologi och rörelseterapi sammanfogat i enkla pedagogiska steg. Varje klass lägger vi till både en ny nyckel med kunskap om hur kroppen och nervsystemet är byggt och detta väver vi ihop med övningar för att påverka nervsystemet i den riktning vi behöver.

I den här kursen får du över 12 veckors tid steg för steg kunskap och övningar som du använder för att kunna styra över ditt nervsystem, du skapar nya rutiner och får större förståelse för hur din kropp fungerar och vad den är byggd för.
Varje vecka är uppbyggd med,

  • teori
  • forskning
  • övningar
  • yogapass
  • enkel hemläxa på mellan 3-11 min

Sense-In ® bygger på tre viktiga grundpelare:

  • Sense-In breath ®
  • Sense-In body ®
  • Sense-In mind ®

Du kommer känna att du snart har flertalet nycklar att styra ditt liv med. Du får bättre kontroll över ditt mående både mentalt och fysiskt samtidigt som du har kunskap att förstå och analysera kroppens signaler och reaktioner.

Vi processar i kroppen inte i knoppen

Tidigare har psykiatrin hållt sig till att analysera vad som händer i huvudet, de olika delarna av hjärnan och vad de gör, hur de reagerar på olika signalsubstanser osv. Men nu vet man att nerver ute i kroppen kan utföra egna processer. Man vet även att det 80-90% av signalerna i vagusnerven går från kroppen upp till hjärnan inte tvärtom.

Beta-vågor blockerar kroppssignaler

När vi tänker eller memoriserar nya saker aktiveras Beta-vågorna i hjärnan. När Beta-vågor är aktiva blockeras signalerna från kroppen. De blir satta på paus kan man säga ¹. Det gjorde ingen större skada när vi levde som vi gjorde förr på savannen och det bara var en kort tillfällig paus. Men då det som i vårat samhälle mer blir en regel än ett undantag kan kroppen inte längre utföra alla processer och integrera de känslor vi upplever som den ska.

¹Källa: Cathy Kerr Brown University

Open Circles i kroppen

Tänk på hur jobbigt det är att ha många tankebollar i luften samtidigt. Meir Ezra kallar det “Open Circles”, en beskrivning jag gillar.
Vi får en uppgift, vi hanterar den och sluter cirkeln när vi slutför den. När vi har en osluten cirkel, behöver vi hålla kvar den i arbetetsminnet, precis som med RAM-minnet på en dator. Detta tar energi och kraft från oss.
Tänk dig att kroppen i sin tur ska hantera och sluta cirklar av allt du upplever känslomässigt och den gör det genom att vi får känna och processa det vi upplever i kroppen. Men när vi är huvudfotingar blockeras signalerna från kroppen, vi får aldrig chansen att slutföra våra känslomässiga “circles” och vi börjar samla på oss “Open circles” i kroppen.

Känslosinnena nyckeln till vårt mående

Vi är byggda för att vara i våra känslosinnen, kroppen får processa händelser, känslor och reaktioner. När vi levde på savannen var det viktigaste för vår överlevnad att vi hörde, såg, kände, var närvarande för att kunna tolka omgivningen och upptäcka faror. Det är DET vårt nervsystem är utvecklat för. Det är så vår kropp har byggts och formats över tusentals år.

Det kan vara ett tungt jobb

Det första som händer när vi lyckas växla över till sinnena och beta-vågornas blockad släpps är att vi börjar känna allt vi har liggande på kö. Det här kan upplevas överväldigande om vi har många års huvudfotande bakom oss. Det kan upplevas som obehagskänsla, stress, att det kliar i kroppen, i nerverna, att man blir irriterad att man vill därifrån. Det är helt naturligt och vi behöver ha tålamod med oss själva och ta oss tiden till att bara vara. Så småningom har vi mindre “bagage” i kroppen och vila och tid med oss själva blir just bara det, vila.

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom sin andningsmuskulatur, både känna på dess rörlighet men också testa att få bättre kontakt och kontroll över dem. Vi övar att hitta de olika riktningarna som andetaget kan röra sig i, vi lär känna skillnaden på vilka muskler som jobbar i varje del av andningscykeln.  Vi lär oss teorin bakom stress, vad kroppen är byggd för att hantera och därmed en förståelse för vad den försöker åstadkomma vid stresspåslag. Målet är att förstå vår kropp bättre både genom att känna den mer samt genom att skaffa oss mer kunskap om hur kroppens nervsystem är byggt.

Terminen har dessutom  startat med vår nya underbara bolster från @yogiraj tack underbara Caroline för din snabba och proffsiga hjälp

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår kroppshållning påverka våra känslor? Hur kan våra känslor påverka kroppshållningen? Svaret ligger som så ofta i… fascian.

Fascian är en obruten väv som ger form och strukturellt stöd till all vävnad och alla organ i kroppen. Det interagerar med blodkärl, nerver, ben och muskler. Det reagerar på belastning och kommunicerar informationen till hela kroppen.
Myofascian är ett system som är tätt innerverat med ett väldigt fint system av nervändar, dessa kan mäta Proprioception, (Kroppens och ledernas läge) Nocioception (smärtinformation) och Interoception (inre kroppsförnimmelser)

Nervändar som läser av Interoception skickar signaler till bland annat Insular Cortex, Cingulate Cortex och posterior dorsal Insula. Alla hanterar Känslor. Insular Cortex hanterar, sensoriska förnimmelser, känslor, motivation.

Den här kopplingen förklarar hur en känsloupplevelse direkt påverkar vår kroppshållning och tvärtom hur en kroppshållning eller anspänning direkt påverkar oss känslomässigt.

Myofascial techniques are able to act on psychological and emotional parameters. A disorder involving the Myofascial system will also have repercussions on the emotional state. There is a strong relationship between the myofascial structure and the emotions.

Bruno Bordoni,Fabiola Marelli. Emotions in motion: Myofascial Interoception

Öva upp interoception, genom långsamma medvetna rörelser, Qi Gong, Yoga, Yoga Nidra så kan du skapa dig inte bara en bättre integration mellan känslocentrat i hjärnan och kroppen utan med det även ett förbättrat välmående emotionellt och fysiskt. Yoga, rörelser, Pressur hjälper dig att skapa bättre kontakt med kroppen, samtidigt som du släpper spänningar i bindväven. Känn, i varje rörelse.

Växelandas- Nyttja näsans koppling till nervsystemet

Näsan har svällkroppar, näsmusslor som sväller av och på i en rytm om ca 90-120 minuter. Att andas genom näsan stimulerar en samling nervceller suprachiasmatic nucleus som även fått smeknamnet “Mind clock”. Här finns en direkt koppling till autonoma nervsystemet och vår gas respektive broms.

När vi andas genom vänster näsborre stimuleras parasympatiska nervsystemet (Vårt återhämtningssystem) och även höger hjärnhalva. Det omvända i Höger näsborre, då stimuleras sympatiska nervsystemet och vänster hjärnhalva.

I yogan kallas detta Swara yoga. Vi kan använda växelandning, precis som vi kan andas i ett andningsmönster som stimulerar parasympatiska så kan vi även hjälpa till genom att flytta andningen över till vänster näsborre och få effekten att vi snabbare kommer ner i varv och in i återhämtning.

“The left nostril, diaphragm, and stomach are supplied by the vagus nerve, which may influence pituitary function, the hypothalamus, the pineal gland, and the suprachiasmatic nucleus. The science of pranayama is thus intimately connected with the autonomic nervous system and brings its functions under conscious control via breathing patterns and movements of diaphragm and lungs.”

Länk till studien: Pranayam Yoga Breathing Practices Modulate the Mind-Body Connection.

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer skyddade av revbenen, medan magen är helt oskyddad och därför behöver vi muskelanspänningen som ett extra skydd vid hot. Efter en stressig dag kan vi känna det som att vi knappt har andats på hela dagen.

Diafragma ligger som ett golv under lungorna, och när vi andas i magen får lungorna utrymme att expandera tillsammans med diafragma nedåt. När vi är avslappnade och i vila andas vi faktiskt bara nere i magen. Bröstet är stilla och rörelsen syns bara i magen. Om vi lägger till att vi har mest blod och mest syreupptagningsförmåga i den del av lungorna som är nedåt så inser vi att bukandning ger bäst syretillförsel.

Om ytlig andning högt upp i bröstet är synonymt med stress. Så är bukandning det motsatta. Att andas i magen talar om för nervsystemet att det inte finns något hot, att vi kan sänka garden. Precis som ett leende signalerar till hjärnan att producera må-bra-hormoner.

I en studie gavs 40 deltagare intensivträning i diafragmaandning. Mot kontrollgruppen visade sig diafragmaandningen ge: bättre uppmärksamhetsfförmåga, lägre kortisolnivåer och bättre emotionellt välmående. Läs studien här.

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Visst önskar vi oss den där knappen. Den som kan hjälpa oss att koppla av när vi känner att vi inte har kontroll. När axlarna är spända och vi inte lyckas släppa dem, hur vi än försöker, när vi inte kan somna fast vi är helt slutkörda? När vi vaknar mitt i natten och hjärnan vill lösa alla problem…

Autonoma nervsystemet är byggt för överlevnad. Överlevnad trumfar allt annat, även din vilja. Det är därför det är så svårt att få kontroll över stressreaktioner i kroppen. Men av alla funktioner i Autonoma nervsystemet som sköter sig själva utan att vi medvetet tänker på det så finns det en funktion som vi faktiskt kan styra över med vår vilja… och det är andningen.

Andas i ett stressmönster och vi kommer bli mer stressade. Andas i ett återhämtningsmönster och vi kommer växla över till vila och återhämtning.

I Sense-In ® Lär vi oss enkla nycklar som ger oss verktyg att genom små förändringar i vardagen förändra hur vi påverkar på vårt stressystem.

Följ rytmen – skapa bättre balans

Det är lätt att känna att man dras in i stress vare sig man vill eller inte. Att det inte finns någon broms. Kroppen reagerar och det är inte mycket vi kan göra åt saken. Och det är faktiskt så. Vårt autonoma nervsystem är byggt för att vi faktiskt inte ska behöva tänka om vi hamnar i en stressfull situation. Däremot byggdes systemet för de hot vi mötte på savannen. En jakt på savannen varar inte mer än några få minuter. Nu kan vi utsättas för stress större delen av vår vakna tid. Om vi tittar på vilda djur och deras balans mellan aktivitet och vila så ser vi att vila tar ofta upp den största delen av deras vakna tid.

Arbetande/Vilande % av tid som spenderas under dygnets ljusa timmar:

Kolibri: 18 / 82 %
Lejon: 21 / 79 %
Valross: 33 / 67 %
Spindelapa: 37 / 63 %
Gorilla: 42 / 58 %

Om vi skulle anta att vi har ca 12 ljusa timmar på ett dygn (För oss i norden växlar ju de ljusa timmarna så extremt) Så skulle det betyda 2,5h arbetsdag om vi var ett lejon och 5h arbetsdag om vi vore gorillor. Resten av tiden skulle vi spendera med våra närmaste och sköta hårvård/plocka löss på varandra.

Vårt autonoma nervsystem har en naturlig rytm på omkring 90-120 minuter. Dvs, 2 timmar aktivitet 2 timmar vila. Hur många av oss följer den rytmen en vanlig arbetsdag? Det är när vi inte får den här naturliga miniåterhämtningen under dagen som vi överbelastar oss.

Men är vi bara medvetna om att vårt nervsystem behöver den här växlingen så kan vi troligen anpassa vår dag lite bättre. Istället för att kicka igång systemet med kaffe eller socker när vi känner oss trötta så kanske vi kan växla till ett mer monotont enkel arbetsuppgift under den tiden vi behöver gå ned i varv.

Reflektera över din vardag? Kan du börja väva in en mer växlande rytm under din dag? Hur skulle det kunna se ut, kanske har vi monotona arbetsuppgifter som vi kanske avskyr, men som vi istället kan hitta ett värde i när vi vet att de skapar utrymme för just återhämtning.

Sense-In ® Lär vi oss enkla nycklar som ger oss verktyg att genom små förändringar i vardagen förändra hur vi påverkar på vårt stressystem.